Wiki-webbplatser, en introduktion
Vad är en wiki-webbplats?
Ordet wiki kommer av hawaiianskans ord för snabb. En wiki-webbplats är enkelt uttryckt en webbplats där informationen kan redigeras av besökarna själva. All redigering görs med en förenklad variant av html. Det man oftast menar när man talar om wiki-webbplatser är publika sådana, där alla besökare har möjlighet att skriva och editera information på webbplatsen. Editeringar görs exempelvis när information är felaktig, bristfällig eller utdaterad. Exempel på publika wiki-webbplatser är Wikipedia, Susning.nu och WikiTravel. Det förekommer också wiki-webbplatser med begränsade läs- och skrivrättigheter. Till exempel kan en wiki-webbplats endast tillåta vissa användare att skriva/editera information, eller endast ge åtkomst till (viss) information till en specifik grupp användare. En viktig del i wiki-konceptet är versionshanteringen. När en ny version av en text sparas, finns den föregående versionen kvar och kan återställas. Detta ger möjligheter att åtgärda missbruk, såsom exempelvis spam och klotter.
Struktur och navigation
Många wiki-webbplatser har en väldigt grund struktur, trots att de i många fall har en enorm informationsmängd. I dessa fall består webbplatsen snarare av ett ”hav av sidor”, där sidorna inte är kategoriserade och inordnade i en övergripande struktur, utan relaterar till varandra endast genom de länkningar som görs mellan dem. Vissa sidor har övergripande rubriker, men oftast kategoriserar då inte dessa rubriker den primära informationen på webbplatsen – istället brukar dessa rubriker till exempel gälla kontaktinformation, information om webbplatsen samt personliga anpassningar. Flera wiki-webbplatser presenterar kategorier eller ”ingångar” på sina respektive startsidor, som en hjälp att hitta önskade sidor, men detta innebär inte att det finns en hierarkisk struktur bakom. Detta är bara genvägar till vissa sidor, och de finns bara tillgängliga på startsidan. Den huvudsakliga navigationen utgörs av de länkar som respektive sida innehåller. Visserligen finns ofta de övergripande rubriker som nämns ovan alltid tillgängliga i en topp- och/eller sidomeny, men dessa gäller som sagt ej primär information. Det finns inget som förhindrar att man på en wiki-webbplats använder en mer traditionell hierarkisk struktur, där informationen är ordnad i kategorier och där denna struktur avspeglas i en fast navigation med rubriker och underrubriker.
Tekniska förutsättningar
Wiki-motorn utgör den tekniska basen för wiki-webbplatsen och det finns ett flertal wiki-motorer som kan hämtas och användas kostnadsfritt. De är förhållandevis enkla att installera och använda. Det finns även inbyggt stöd för wiki-webbplatser i flera plattformar, såsom till exempel Microsofts SharePoint 2007.
Vad kan man använda en wiki-webbplats till?
En wiki-webbplats kan användas till det mesta, även om denna typ av webbplatser hittills mestadels har använts som öppna informationsbanker. Två andra tillämpningsområden, där det finns flera stora fördelar med just wiki-tekniken, är intranät och projektplatser. För dessa typer av system börjar det bli ganska vanligt med wiki-tillämpningar. Självklart finns även andra exempel, såsom extranät, communities och vissa typer av kampanjwebbplatser. När det gäller intranät kan wiki-tekniken tillämpas antingen på ett helt intranät eller endast på separata delar av det. Om man konstruerar hela intranätet som en wiki-webbplats kan man låta hela intranätet växa fram genom att låta ledning och alla medarbetare lägga till den information som det finns behov av på intranätet. Man kan märka upp sådana länkar som man vill att någon skall koppla en sida med information till, så att de som har den informationen kan skriva in den. Detta ställer höga krav på organisationen. Både ledning och medarbetare måste vara lyhörda för vilka behov och önskemål som finns, och också engagerade och aktiva så att den information som bör läggas till verkligen skrivs in. Om man väljer att tillämpa wiki-tekniken endast på vissa delar av ett intranät skulle dessa delar lämpligen kunna vara projektplatser, sidor som rör kunskapsöverföring och kompetensutveckling, person- och kontaktinformation samt kundregister.
Wiki-webbplatser är ett väldigt bra format för just kunskapsbanker, och sådana är effektiva verktyg för att stödja just kunskapsöverföring och kompetensutveckling inom en organisation. För person- och kontaktuppgifter lämpar sig wiki-formatet bra eftersom det är oerhört enkelt att både söka fram och uppdatera information (ett vanligt problem är just att kontaktuppgifter, rumsnummer etc inte uppdateras snabbt eftersom det måste göras av en administratör). Kundregister kan också vara lämpliga att ha i wiki-format eftersom det ofta är så att flera personer inom en organisation har kontakt med olika personer, i olika sammanhang/projekt, hos en kund. Då kan man skapa flera sammanlänkade sidor för just den kunden, där man kontinuerligt samlar information om kontaktpersoner, projektplatser, projekterfarenheter etc. som man vill överföra till sina kollegor. När det gäller projektplatser kan dessa vara fristående eller ingå i ett intra- eller extranät. I båda fallen finns det flera fördelar för företag och organisationer att skapa wiki-projektplatser för projektbaserat samarbete både internt och externt. Projektgruppen kan i dessa fall lägga till och redigera sådan information som rör projektet men även administrativ information som till exempel kontaktuppgifter till de övriga projektmedlemmarna. Inom den akademiska världen finns det en del exempel på wiki-tillämpningar, det finns bland annat universitet som har wiki-kurswebbplatser där, förutom administrativ information, hemuppgifter publiceras och där studenterna också redovisar sina resultat på wiki-webbplatsen. För forskningssamarbeten har wiki-lösningar också många fördelar, då man enkelt kan dela resultat och annan information.
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns många och stora fördelar med att använda wiki-teknik om man vill skapa en kollaborativ, dynamisk och flexibel webbplats.
