Personas, en introduktion
Vad är en persona?
En persona är en påhittad användare av ett IT-system, baserad på faktiska kunskaper om de verkliga användarna och deras mål, motivation och beteende. Personan är en arketypisk användare som representerar de verkliga användarna när man utvecklar nya system. Ett exempel på en persona är Linda, som vi har tagit fram för Platsbanken, AMS nättjänst för lediga jobb. Hon är 33 år och arbetslös. Tidigare arbetade hon i butik och hon har även en examen i nationalekonomi. Linda har sökt nytt jobb i två år, men har svårt att veta exakt vilken typ av jobb hon ska inrikta sig på. Hennes mål är att hitta annonser för lämpliga jobb, men också att få ett tydligare fokus i sitt sökande, förbättra sitt CV och hitta nya strategier för att söka och hitta jobb.
Så tar man fram personas
Personas grundas på kvalitativa undersökningar av faktiska användare. Intervjuer och observationer är de vanligaste metoderna. Ibland kan användningstester av befintliga system även ge värdefull kunskap. Genom att träffa flera användare ur varje målgrupp (minst åtta personer per målgrupp är en rekommendation) så kan man upptäcka mönster i mål och drivkrafter. Genom att identifiera och säkerställa dessa mönster kan man börja bygga upp en persona per beteendemönster. Varje utvecklingsprojekt bör välja en primär persona, som representerar de användare som är viktigast att tillfredställa. Det kan även finnas ett antal sekundära personas. Man bör hålla antalet personas så lågt som möjligt. Grunden för varje persona är mål och drivkrafter, snarare än demografiska fakta som ålder och kön.
Styrkor med personas
Genom att använda personas undviker man att betrakta ”användarna” eller ”målgrupperna” som en abstrakt och homogen grupp. Det blir tydligt att användarna består av många olika individer med flera, ibland motstridiga behov. Att prioritera bland dessa är mycket viktigt i utvecklingsprocessen. Man undviker också att lägga in lite vad som helst i begreppet ”användaren”. I en diskussion om huruvida en funktion verkligen behövs, kan man referera till att ”Linda, som är vår primära persona, skulle inte vara intresserad av den här funktionen” och på så sätt bemöta argumentet att ”någon användare kanske behöver den här funktionen någon gång.” Personas är även ett hjälpmedel att kommunicera om systemets mål och användare inom projektet och med omvärlden. De kan även skapa bättre diskussioner eftersom fokus läggs på personas istället för på eget tyckande. Man kan också undvika att projektmedlemmarna använder sig själva som utgångspunkt för hur systemet ska utformas.
Svagheter med personas
Personas som metod har kritiserats för att inte vara tillräckligt verklighetsförankrad. Då är det viktigt att påpeka att seriösa personas inte är tagna ur luften, utan bygger på empiriska och etnologiska studier av verkliga användare. Det kan även vara olika lätt att få projektgrupper att ta till sig metodiken och börja tänka och tala om sina personas som verkliga representanter för användarna. Där får man som användbarhetsexpert och/eller projektledare vara pedagogisk, entusiastisk och tydlig. En annan risk är såklart att man tar fram välgrundade personas i en förstudie men att de sedan glöms bort eller negligeras i själva design- och utvecklingsarbetet. Därför är det viktigt att den användbarhetsexpert som varit med i början av projektet även finns kvar som stöd i utvecklingsfasen.
