Informationsstruktur,
en introduktion
Att organisera innehåll och funktionalitet rätt är avgörande för att ditt datorbaserade system eller webbplats ska fungera snabbt, enkelt och effektivt.
Därför kommer vi att berätta mer om just informationsstrukturering i ett antal nyhetsbrev framöver. Denna månad startar vi serien med tre modeller för hur man kan tänka kring informationsstrukturer.
En bra informationsstruktur
Vad kännetecknar en bra informationsstruktur? Att användarna uppfattar den som enkel, snabb och lätt att använda, är ett rimligt svar.
När man pratar om informationsstrukturer hör man ibland att en bra informationsstruktur ska vara logisk eller intuitiv. Det är en mindre bra formulering, eftersom det kan skilja sig stort från person till person vad man uppfattar som logiskt eller intuitivt. Snabbhet och enkelhet är mer objektiva och mätbara mått.
Tre tydliga utgångspunkter
En klassisk figur för att visa vilka faktorer man bör ta hänsyn till när man utvecklar eller förbättrar en informationsstruktur, är de tre cirklarna som representerar innehåll, användare och sammanhang.
Innehåll - Givetvis bör man utgå från den information eller funktionalitet som finns i systemet. Man bör även göra en prioritering av innehållet och lyfta fram det som är viktigast och/eller används oftast.
Att ta höjd för nytt innehåll är bra, men man bör akta sig för att skapa en halvtom struktur. Då är det bättre att lägga till nya rubriker allt eftersom innehåll tillkommer.
Användare - Användarna är av stor betydelse eftersom strukturen så långt som möjligt ska avspegla de grupperingar och termer som besökarna själva använder. Dessa skiljer sig åt på individnivå men också beroende på hur insatt man är i ämnet, vilken ålder man har, i vilken roll man använder systemet etc.
Sammanhang - Sammanhanget kan skilja sig åt, så att en person som använder samma system i olika situationer kan ha olika krav på hur innehållet ska vara tillgängligt. Hit kan man även räkna faktorer som är kopplade till organisationen bakom systemet eller webbplatsen, exempelvis värderingar, mål, intern politik och ekonomiska eller andra begränsningar.
Isbergseffekten
En bra informationsstruktur finns, men syns inte. Om användrna snabbt och enkelt hittar vad de är ute efter så säger de oftast att de tycker om systemet eller webbtjänsten för att den är snabb, snygg eller har bra innehåll. Det är sällan de kommenterar själva strukturen i sig.
Informationsstrukturen ligger alltså ”under ytan”. Om den är mer svårarbetad är chansen lustigt nog större att användaren kommenterar själva rubrikerna, sättet man tar sig runt på sajten etc. Att arbeta med informationsstrukturer kan vara en smula otacksamt…
Tre nivåer av design
Ett sätt att tänka på de olika "lagren" av form och struktur i datorbaserade system, likväl som i pappersprodukter som böcker och tidskrifter, är att dela upp dem i tre nivåer:
Grafisk form - Färg och form på de olika elementen på sidorna. Val av typsnitt, rubrikstorlek, färgval med mera hör hit.
Informationsdesign - Handlar om hur innehållet placeras på en enskild sida, exempelvis hur rubrik, bild och brödtext förhåller sig till varandra och utformningen av menyer och andra navigationselement.
Informationsstruktur - Hur ett antal sidor eller skärmbilder grupperas i relation till varandra. Böcker delas in i kapitel och dagstidningar har fasta avdelningar för ledare, inrikesnyheter, utlandsnytt etc. På en webbplats eller i en datorbaserad tjänst motsvaras detta av huvud- och underrubriker, sökfunktion, alfabetiskt index etc.
80-procentsregeln
Det finns en klassisk princip som kallas Paretos lag. Den kan tillämpas i många sammanhang och för informationsstrukturer kan den formuleras så att tjugo procent av innehållet på en webbplats eller funktionaliteten i ett system ofta svarar mot åttio procent av användarnas behov och önskemål.
Detta tydliggör hur viktigt det är att prioritera viktiga delar av innehållet. Frågan är bara vilka de rätta tjugo procenten är på just din webbplats.
