Vår arbetsprocess

Att skapa användbara lösningar är ett hantverk. Att ta fram lösningar som är kopplade till reella behov hos organisationer och användare, och som är smidiga att interagera med är en utmaning som kräver både erfarenhet och färdighet. Antrops konsulter är experter på detta och har mångårig erfarenhet av att skapa användbara lösningar.

Användbarhet handlar för oss om kvalitet i användning av interaktiva system. Det är ett mångdimensionellt begrepp som spänner från verksamhet till teknik. Mellan dessa två ytterligheter ligger användningen. Vår arbetsprocess utgår ifrån att de nyttor som ett IT-projekt genererar står i direkt relation till hur väl systemet stöder de målgrupper som ska använda det.

Målstyrning

Vi kallar vår övergripande tjänst som täcker in hela arbetsprocessen för målstyrning. Målstyrning utgår från organisationens mål med att investera i ett system samt användarnas mål med att använda det. Vi identifierar vilka krav som är viktiga att ställa på tekniken för att realisera dessa mål, men också hur projektet ska styras mot dessa mål. Eftersom målstyrning i första hand handlar om att identifiera krav är det en förutsättning att arbetet påbörjas i samband med en beställning eller upphandling av ett system.

Resultatet från vårt arbete används vanligtvis som underlag för att välja tekniska lösningar eller leverantörer. Resultatet används också för att förankra kravarbetet i den egna organisationen.

Kravfångst

Vi brukar dela upp våra målstyrningsprojekt i två faser; kravfångst och kravdetaljering. I den första fasen startar vi upp projektet med kunden och diskuterar effektmål, målgrupper och existerande tankar eller krav på systemet. På detta följer ett fördjupat datainsamlingsarbete där vi samlar in krav från verksamheten och användare. Vår erfarenhet är att verksamhetens krav på systemet ofta är mer utredda än vilka mål och behov användare har. Därför blir ofta vårt fokus på att komplettera med det senare.

Vi analyserar den insamlade information för att identifiera behov och krav samt hur dessa behov skiljer sig åt mellan olika grupperingar. Det kan vara så att olika grupperingar har olika mål med att använda systemet. Ett exempel kan vara två arbetsgivare som har olika behov av ett system för rekrytering beroende på organisationens storlek. En stor organisation med en egen HR-avdelning kan vilja ha ett kraftfullt system för att enkelt kunna publicera många platsannonser med syfte att nå så många arbetssökande som möjligt. En liten organisation, där chefen inte har så mycket tid att lägga på rekrytering och urval, och som kanske bara anställer en person om året, vill däremot helst ha få men högkvalitativa svar. Genom att identifiera hur målen med att använda samma system skiljer sig mellan olika grupperingar av användare blir det möjligt att senare skapa en lösning som möter olika målgrupper på olika sätt.

Kravdetaljering

Att detaljera krav som är skrivna på nivån "det ska vara möjligt att göra xxxx" handlar till stor del om interaktionsdesign. Vid val av teknisk lösning är det för det mesta mindre skillnader på denna nivå. Skillnaden ligger därför ofta i hur lösningarna fungerar snarare än i vilka tjänster de erbjuder.

Ett exempel kan vara en tjänst för att söka tomter hos en mäklare. En tjänst kanske kräver att du specificerar noga vad du letar efter medan en annan låter dig utforska utbudet på en karta, där du lär dig vad du letar efter. Interaktionsdesign handlar om att detaljera detta "hur". Interaktionsdesignen ska stödja målgrupperna att realisera sina mål, och därmed målen som organisationen har med att bygga systemet. Vad som är en bra lösning beror således alltid på de behov och mål man har kartlagt för målgrupperna i det aktuella projektet.

Interaktionsdesign

Interaktionsdesignern jobbar sig via konceptuella skisser, flöden för informationsarkitektur och mer detaljerade lösningsförslag fram till lösningar för hur olika målgrupper ska interagera med systemet. Dessa stäms kontinuerligt av mot intressenter i projektet från verksamheten, teknik och användare. Vi brukar sätta ihop skisser till prototyper som går att interagera med. Genom att utvärdera en prototyp blir det möjligt att simulera den framtida användningssituationen och upptäcka brister i designen som annars hade slunkit igenom till utveckling.

Grafisk design

Den grafiska designen kan vara helt avgörande för hur en användare upplever en tjänst. Kombinationen visuell design och interaktiv kommunikation används för att förhöja och förenkla användandet. Formgivningen är nödvändig för att förmedla ett företags identitet och kärnvärden, genom att på ett effektivt sätt utnyttja verktyg som t.ex. färg, form, typografi och bilder.

För att finna ett gemensamt grepp om hur företagets varumärke ska framhävas, genomför vi en workshop med kunden, under vilken målet är att finna uttryck som appellerar till rätt målgrupper samt får företagets profil att uppfattas på tilltänkt sätt av dessa. Workshopens slutprodukt är ett s.k. ”Moodboard”, vilket sammanfattar de designelement som man väljer att använda sig av (färger, former, bilder, typsnitt m.m.) och blir en gemensam utgångspunkt för det fortsatta designarbetet.

Efter genomgången workshop tas ett eller flera olika koncept fram. Detta sker oftast i anslutning till arbetet med interaktionsdesignen. Koncepten utvärderas och ett slutgiltigt designkoncept tas fram.

Förankring och utveckling

De detaljerade kraven dokumenteras i en kravspecifikation men illustreras också i en utvärderad prototyp. Prototypen blir ofta den dokumentation som används mest, både för förankring inom den beställande organisationen och i kommunikation med leverantörer eller utvecklingsavdelningen. Några andra verktyg som vi normalt använder är personas, scenarios och storyboards. De är alla kraftfulla kommunikationsverktyg för att stödja kommunikation om kraven mellan olika parter i processen.

När utvecklingsarbetet kommer igång finns det en koppling och ett tydligt resonemang för varför olika krav och lösningar är valda. Många ändringar kan behöva göras under utvecklingsprojektet, men det blir möjligt att fatta välgrundade beslut om vägval och omprioriteringar. Kraven kan ju relateras till de olika målgruppernas mål och de övergripande affärsmålen. Utvecklingsprojektet kan på så sätt fortsätta ha fokus på vilka effekter som systemet, när det används, ska uppnå.