Webb 2.0 - den nya webben
Nyhetsbrevet ger en bakgrund till webb 2.0 och en bild över vad Ajax är och hur det kan användas i utveckling.
Bakgrund till begreppet webb 2.0
Uttrycket Webb 2.0 började som en marknadsföringsslogan för en konferens men blev snabbt ett uttryck för den förändring som håller på att ske på webben. I slutet på 1990-talet var webben till stor del kopplad till att sälja olika produkter och tjänster. Det handlade mycket om att söka information, handla varor, sortera och ta del av information på Internet. På senare tid, efter att IT-bubblan sprack i början på 2000-talet, har de demokratiska aspekterna för webben blivit starkare. Ofta är termen Webb 2.0 sammankopplad med ny teknik för webbsidor men det handlar även om en attitydförändring och ett nytt sätt att se på webben med nya tillämpningar, en ny syn på vad en tjänst är och nya sätt att interagera med webben. Hur revolutionerande begreppet Webb 2.0 verkligen är kan diskuteras, vissa menar krasst att det endast är en hype som mer ska ses som ett försök till nytändning efter att IT-bubblan sprack.
Utvecklingen har hur som helst gått mot att det i mycket större utsträckning är fråga om att användarna av en webbplats är med och skapar innehållet. Det kan till exempel handla om tidningar och tv-kanaler, där man kan diskutera och kommentera innehåll. Det är i större utsträckning användaren som gör innehållet intressant och användaren har förvandlats från en passiv konsument till en aktiv deltagare. Tillkomsten av bloggar har också en stor del i utvecklingen av begreppet Webb 2.0. Mängden information växer och när fler och fler publicerar måste också något system för gallring av information finnas. Det som har hänt är att den roll som redaktören tidigare har haft spridits ut på fler människor. Både privatpersoner och företag tar del av publicerad information och publicerar själva länkar till läsvärt innehåll. Den tekniska tröskeln för att nå ut på webben har dessutom blivit lägre och det går nu enklare att skapa en egen webbplats eller blogg utan att behöva ha kunskap om den tekniska strukturen bakom och detta dessutom till ett förhållandevis lågt pris. Bilden av användaren på webben håller på att förändras till en användare som skapar information, delar den med andra, ställer högre krav och i många fall är mer kunnig än tidigare. För användbarhetsbegreppet visar detta nya tänkande ytterligare på vikten av en fördjupad bild för användbarhetsbegreppet, med mer kopplingar till verklig nytta och inte bara till det grafiska gränssnittet.
Framkomsten av protokollet http och beskrivningsspråket html tillsammans med den tekniska plattformen TCP/IP satte gränser för och var med i att skapa den webb vi känner igen idag. För webb 2.0 är tekniken bakom mindre tydlig för vad som kan sägas vara webb 2.0. Dock har den nya webben fått vissa tekniker sammankopplade med dem. Den mest omtalade är Ajax. Tanken med Ajax är att få en bättre reaktivitet i interaktionen med olika webbplatser.
Ajax - ett nytt sätt att göra webbsidor
Ajax är namnet på en ny teknik för utformning av webbplatser. Tekniken består i stort av att använda asynkrona JavaScript och XML tillsammans, vilket ger möjligheter till mer komplicerade interaktionsmönster. Vill man vara noga är det alltså inte fråga om en helt ny teknik, utan ett nytt sätt att använda befintlig teknik.
Skillnaden mellan modellen för en vanlig webbapplikation och en applikation som använder sig av Ajax
I den klassiska webben navigerar användaren mellan olika sidor utifrån en hierarki som helt återspeglas av strukturen på webbplatsen. Ajax skiljer sig från den vanliga inarbetade modellen för webben, med serveranrop efter varje handling. Denna modell har många tekniska fördelar utifrån hur Internet såg ut åren efter det uppkom, men är inte anpassat för hur Internet ser ut idag med grafiska gränssnitt mot en användare. Ett gränssnitt där användaren inte bara hämtar information, utan även bidrar med den. När serveranrop sker efter varje handling användaren utför leder detta ofta till att användaren får vänta på att servern ska bearbeta information. Det är här som fördelen med Ajax kommer in. Ajaxmotorn kan jobba mot servern oberoende av vad användaren gör i gränssnittet (asynkron kommunikation). Istället för att ladda en webbsida laddas en Ajaxmotor som tar har hand om användarens interaktion med det grafiska gränssnittet. Detta kommer att leda till att tidigare nämnda sidhierarki inte blir lika framträdande. Konsekvenser blir att webbapplikationerna blir mer och mer lika hur vanliga icke-webbaserade applikationer fungerar. Ajax kan användas till allt från en enkel funktion till en hel webbplats.
Ajax har beskyllts för att skapa problem med tillgänglighet och liknande. Detta är till viss del sant, men beror som i alla klientbaserade tekniska lösningar på hur och till vad de används. Vanliga problem som diskuterats är svårighet att använda webbläsarens tillbaka - funktionalitet när Ajax används. Ajax är dock relativt nytt ännu och alla möjligheter är inte helt utforskade.
En kommentar till detta är att denna nya teknik, som ställer krav på webbläsare och förutsätter tillåtande av script, är att vissa menar att trenden går mot att sluta stödja äldre webbläsare som inte stödjer dessa tekniker. I stället blir det olika webbstandarder som sätter ramarna för vad som gäller på webben och utvecklarna av webbläsarna får anpassa sig efter det.
Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att en ny teknisk lösning såsom Ajax skapar stora möjligheter för en interaktiv och levande webb. Men tekniken i sig skapar inte användbara lösningar bara för att den används. Detta kommer även fortsättningsvis bero på vilket sätt och med vilket fokus lösningen utvecklas.
